Den 17 oktober åkte jag och Markus in till sjukhuset för en vanlig kontroll men de upptäckte då att jag hade för högt blodtryck och ville lägga in mig över natten då man trodde att det kunde vara havandeskapsförgiftning. Jag hade lite andra höga värden också och det kliade över HELA min kropp och värkte på lite olika ställen så jag hoppades väl lite på att de skulle sätta igång mig eftersom jag mådde som jag gjorde. Hur som helst så åkte jag hem och packade några grejer som min platta så jag iaf inte skulle missa hela sverige bakar, för det skulle jag absolut inte missa hade jag bestämt. Sen for vi tillbaka till sjukhuset. Jag fick ett rum där och Markus fick åka hem med löftet om att de skulle ringa om de hände något. 

 

På kvällen kollade jag som sagt hela sverige bakar, pratade med Markus och sa godnatt och det kan man väl säga är mina sista minnen innan allt hände, så det jag skriver här efter är saker som hände men något som jag inte kan minnas. 

 

Jag vaknade på morgonen och gick upp för att ta frukost men påväg tillbaka till mitt rum så svimmar jag och faller så hårt i golvet med huvudet att jag få två blödningar i skallen. Efter det fick jag ligga kvar i Sunderbyn till dagen efter då blödningen blev värre och jag flögs med helikopter till Umeå. 

 

Den 19e kom jag ner dit och min familj körde ner till Umeå för att vara där med mig. Dagen efter att jag kom till intensiven i Umeå så tog man beslut om att Nelly skulle plockas ut så man kan söva ner mig och jobba med trycket som blev av blödningarna i mitt huvud. Så Markus fick följa med till operationsrummet men fick lämna när man skulle ta ut Nelly.  När man tog ut Nelly visade det sig att hon också fått i sig lite narkos och inte var vid medvetande vilket blev ännu ett slag för Markus när jag redan var i det tillstånd jag var. Efter en minut tryckte man på en knapp och in i rummet kom massa sjukhuspersonal  som började jobba med Nelly och efter en liten stund började hon att låta. Hon föddes med långt rött hår och var såklart världens finaste. 

Efter det så söv man alltså ner mig så djupt som man kunde eftersom jag var väldigt orolig. I ungefär 2½ vecka låg jag nedsövd och fick även feber eftersom jag inte kunde amma. Tillslut var trycket i huvudet nog lågt och stabilt för att skicka hem mig till Luleå igen. Då fick även Markus och Nelly byta sjukhus även om dom hade kunnat få åka hem men man ville att de skulle vara nära mig. 

 

Den andra dagen i Luleå är den dagen då jag har minne ifrån och även den dagen som jag fick veta att jag blivit mamma och får träffa min dotter i medvetet tillstånd. Jag ville såklart hem från sjukhuset och börja mitt nya familjeliv men mina muskler hade somnat och jag fick träna på att sitta och gå i ungefär en vecka innan jag klarade det själv igen. Tillslut fick jag några dagars permission och efter det blev jag utskriven från sjukhuset. 

Jag älskar mitt nya liv som mamma och det har jag gjort sen den dagen jag kom hem ♥

 

 

När jag låg i Umeå så fick Markus och alla andra som var hos mig skriva i en liten lila bok som jag sen skulle få för att få läsa om vad som hänt runt omkring när jag legat där.

Den boken har jag nu hos mig och det är den absolut finaste bok jag har och i den boken finns den absolut finaste bilden jag har, min dotter på min mage för första gången. 

 

Jag ser så annorlunda ut där tycker jag och har svårt att förstå att det är jag men här har ni en bild på oss nu, ett bevis på att allt kan gå bra ♥